Enad front – men till vilket pris?
ALEK SPIECZNY OCH FELIX SÖDERBERG
Nato-toppmötet i Haag förra veckan var en vändpunkt för alliansens framtida inriktning. Mötet markerade både ökat ansvar och politisk enighet i många frågor med alla NATO:s statschefer närvarande. Centralt för mötet var enandet kring ett nytt budgetmål för alliansen gemensamma försvar, ett mål av enorm betydelse för alliansen under kommande år.
Redan inför toppmötet var de europeiska NATO-ledarna förberedda på att de skulle behöva ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Detta återspeglas i alliansens godkännande av en ny plan som syftar till att öka försvarsutgifterna till 5 procent av BNP årligen. Enligt Den Haag Deklarationen ska minst 3,5 procent av BNP avsättas för att finansiera grundläggande försvarsbehov – såsom armé och marin. De återstående 1,5 procenten ska gå till försvars- och säkerhetsrelaterade investeringar, såsom kritisk infrastruktur, innovation och civilt försvar. Generalsekreterare Mark Rutte deklarerade att planen kommer vara “avgörande för att upprätthålla en effektiv avskräckning” och kommer att ”sända en tydlig signal till industrin”. Gästtalarna Ursula von der Leyen och Volodymyr Zelensky underströk vikten av att använda ny teknik för att stödja processen. Samtidigt kvarstår frågan om genomförbarhet – med tanke på åtta medlemstater inte uppfyller det nuvarande målet på 2 procent. Spaniens premiärminister gick långt och kallade den nya femprocentsplanen för ”orimlig och motproduktiv” och valde att stå ensam på det officiella NATO-familjefotot.
Samtidigt präglades toppmötet av ett mer återhållsamt uppträdande från USA:s president Donald Trump än många hade förväntat sig, vilket väckte lättnad hos flera allierade. I stället för att skapa splittring valde den amerikanska presidenten att hylla ledare som enligt honom “stod upp för sina länder”, vilket han uttalade i samband men en journalists fråga om artikel fems relevans för hans administration. När den ukrainska journalisten Myroslava Petsa frågade presidenten om USA var villigt att sälja luftvärnssystemet Patriot till Ukraina, ställde sig presidenten oväntat positivt till idén och hans svar präglades av eftertanke och respekt. Detta gav intrycket att han faktiskt tog till sig allvaret i Ukrainas situation. Samtidigt uttryckte presidenten tydlig besvikelse över Spaniens undantag från det nya femprocentsmålet. Han varnade för att detta kunde få konsekvenser i form av handelstullar särskilt riktade mot Spanien.
Ett ytterligare centralt beslut från toppmötet var att Ryssland fortsatt betraktas som det främsta hotet mot alliansen. NATO enades också om att långsiktigt bidra till Ukrainas militära försvar mot den ryska aggressionen, samt att direkt stödja den ukrainska försvarsindustrin. Detta markerar en fortsatt vilja att stå bakom Ukraina i ett långvarigt krig.
Sammanfattningsvis präglades toppmötet av tydliga ambitioner att stärka både det kollektiva försvaret och fortsätta stödet till Ukraina. Det nya femprocentsmålet visar på en vilja att höja försvarsutgifterna, även om genomförbarheten fortsatt är osäker – särskilt med tanke på Spaniens motstånd. Trumps oväntade lågmälda ton och hans positiva respons på ukrainska säkerhetsfrågor väckte viss lättnad, men hans retorik kring Spaniens påminde samtidigt om hans tidigare konfrontativa stil. Hur mycket av det som sades under mötet som faktiskt kommer att omsättas i handling återstår att se. Ändå tyder beslutet att peka ut Ryssland som det främsta hotet, samt att stärka Ukrainas försvarskapacitet, på en fortsatt politisk vilja att hantera ett långvarigt osäkert läge i Europa.
