ARON ROOSBERG

2024 har varit ett särskilt turbulent år i en serie av turbulenta år. Med det till synes ändlösa eskalerandet av situationen i Mellanöstern, kriget i Ukraina och inte minst Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet, är det svårt att hänga med i allt som händer. För oss i det europeiska grannskapet har dessutom den ”tvådelade motorn” i EU, nämligen Frankrike och Tyskland, fått dubbelt fel och med Rumäniens val ser det ut som att Putin kommer vinna ännu en vän längst med NATO:s östra flank. För att förstå dessa varierade, komplexa och ibland svårtolkade händelser och hur de påverkar vår säkerhet som medlemmar i NATO är denna bloggen nu tillbaka med några rekommendationer att hålla särskild koll på under 2025.

Frankrike:

Två händelser har format det politiska läge som Frankrike just nu befinner sig i: Coronapandemin 2019 och EU-valet i somras. För att skydda den franska ekonomin mot de ekonomiska konsekvenserna av Coronapandemin togs stora lån för att finansiera stödpaket och stimulansåtgärder för att bibehålla den franska ekonomin. Den följande skulden hade varit hanterbar om inte utgifterna och lånen fortsatt öka på grund av den energikris och militära upprustning som skedde efter Rysslands invasion av Ukraina. Idag har Frankrike ett växande tre miljarder djupt hål i fickan, vilket gör det till ett av de mest skuldsatta länderna i Europa tillsammans med Grekland och Italien. Det senaste försöket att bemöta denna kris resulterade i premiärminister Michel Barniers (Les Républicains) avgång efter en misstroendeförklaring i parlamentet, som en reaktion på hans föreslagna åtstramningspaket till statsbudgeten 2025.

Konstellationen av partier som fällde Barnier uppstod efter President Emmanuel Macrons (Renaissance) överraskande nyval i somras som syftade till att ta luften ur den franska högerns framgång i EU-valet. Istället för att konsolidera sitt partis makt och demonstrera allmänhetens stöd för hans parti skapade nyvalet istället tre jämnstora och icke samarbetsvilliga block i parlamentet: vänstern, centern och högern. Parlamentet är nu fast tvungna att hitta ett sätt att samarbeta tills nästa val – eller till sommaren 2025 när Macron kan utlysa ännu ett nyval. Hur Macrons nyutnämnda premiärminister, François Bayrou (MoDem), hanterar ett låst parlament samtidigt som skulden åtgärdas, kommer att vara av stort intresse under 2025, inte minst för oss i Sverige.

Tyskland:

Till skillnad från Frankrike är Tyskland nu på väg att låsa upp sitt parlament igen efter en lång och ansträngande höst. Entledigandet av finansminister Christan Lindner, motiverat av långtgående meningsskiljaktigheter i den nu kollapsade ”trafikljuskoalitionen”, har nu lett till det nyval som kommer äga rum 23:e februari nästa år. Detta genom Förbundskansler Olaf Scholz (SPD) villighet att medvetet förlora den förtroendeomröstning som ägde rum i december. Denna handling särskiljer inte bara honom från President Macron, som fast håller sig kvar i Elyséepalatset, utan tillåter även att Tyskland tar nya tag i en rad inrikes- och utrikespolitiska frågor – inte minst i stödet till Ukraina.

Nästa förbundskansler kommer få chansen att gottgöra för de strategiska kommunikationsfel som ofta präglat Scholz ledarskap sedan 2022. Trots att Tyskland är den största europeiska givaren av stöd till Ukraina, och näst största i världen efter USA, överskuggas detta ständigt av negativa rubriker – som nekanden av särskilt efterfrågade vapensystem eller oväntade telefonsamtal till Putin. Tyskland måste även se över sitt engagemang i samarbeten som Weimar-triangeln för att bättre kunna uppnå synergi med andra regionala stormakter som Frankrike och Polen. En stor och viktig uppgift vars lösande bör följas med intresse.

Rumänska valet:

I början av december vanns första valomgången i det rumänska presidentvalet av den högerextrema Călin Georgescu, en prominent konspirationsteoretiker, västkritiker och stödnekare till Ukraina. Detta resultat förklarades dock snabbt ogiltigt av den rumänska författningsdomstolen sedan en rad olika ryska påverkansmetoder upptäckts, bland annat över 25.000 TikTok-konton, för att påverka valutgången. Medans skarp kritik riktas mot domstolen för sitt beslut planeras nu omvalet till våren 2025. Huruvida ungerska premiärministern Viktor Orbán, som fortsätter sänka relationerna med sina allierade, får en vän att luta sig mot i sitt pro-ryska agerande eller ej återstår att se. Oavsett är det kommande rumänska presidentvalet ett av stor innebörd för NATO och dess medlemsstaters säkerhet.

Som tredje största land längst med NATO:s östfront spelar Rumänien en stor roll i alliansens försvarsplaner. Landet huserar nämligen en av NATO:s åtta stridsgrupper, högkvarteret för denne och stridsgruppen i Bulgarien samt en betydande del av NATO:s gemensamma missilförsvar, nämligen det amerikanska Aegis Ashore-systemet. Rumäniens strategiska läge vid Svarta Havet kan inte heller underskattas, samt dess närhet till andra länder med nära historia till Ryssland, nämligen Bulgarien, Moldavien och Serbien. Ett framskjutande av Rysslands inflytelsesfär hade haft en avsevärd påverkan på dessas inrikespolitiska förhållanden och självständighet.

ARON ROOSBERG är ledamot i styrelsen för Sveriges Unga Atlantister (SUA)