Fler unga socialdemokrater för Nato

KATARINA TRACZ

En opinionsmätning gjord av Skop visar att unga väljare i de flesta partier, även inom (S), stöder svenskt medlemskap i Nato.

Opinionen för svenskt medlemskap i Europas försvarsallians Nato har i decennier varit negativ. Det stöd som hela tiden funnits bland försvarsvänner, säkerhetspolitiska experter och liberalkonservativa opinionsbildare i politik och medier har varit i minoritet. I takt med nedrustningen av försvaret försvann frågan från den politiska agendan.

På några år har allt förändrats. En ny verklighet som Rysslandsforskare varnat för efter Putins tillträde vid millennieskiftet har efter främst den ryska invasionen i Ukraina trängt igenom mediefiltret till allmänheten. Hotbilden kring Östersjön – tidigare ”fredens hav” – illustreras numera av rapporter om rysk aggression till havs och i luften som numera också delges medierna och därmed når hushållen.

Flera opinionsmätningar på senare tid har fångat den förskjutning som ägt rum i opinionen. Myndigheten för säkerhet och beredskap (MSB) mätte 2014 för första gången en majoritet för svenskt medlemskap i Nato – nu eller senare – medan andra mätningar under 2015 visar att opinionen för medlemskap har ökat och motståndet minskat så att blocken numera är ungefär lika stora. Andelen tvekande och obestämda har minskat, mobilisering pågår.

Det är en för svenska förhållanden stor opinionsförändring som har ägt rum på kort tid. Om den är bestående får kommande mätningar visa. Rimligen påverkas den av förändringar i verkligheten – till exempel av nya ryska aggressioner i vår närhet eller den pågående ryska krigsinsatsen i Syrien som driver på flyktingströmmarna till vårt land.

Men också den politiska uttolkningen spelar roll, det faktum att allianspartierna under hösten har enats om medlemskap och att socialdemokratins stöd för ett närmande till Nato har resulterat i flera nya steg, i kombination med försvarsöverenskommelsens dubbla omsvängning; försvaret måste stärkas ekonomiskt och materiellt, ett nytt säkerhetsläge kräver allianser med andra. Sverige kan inte försvaras ensamt, utanför västs gemenskap, utan tillsammans med likasinnade.

Klarast uttrycks den officiella omsvängningen i ”Hultqvist-doktrinen”, försvarsministerns ersättning för den gamla världsbildens neutralism till förmån för bilaterala allianser (DN debatt 31/8):

” … den transatlantiska länken är avgörande för Europas säkerhet och bör stärkas. Sveriges bilaterala samarbete med USA är viktigt och bör fördjupas. Det handlar om interoperabilitet, övning och utbildning, materielsamarbete, forskning och internationella operationer.”

För att undersöka om det nya läget har uppfattats också av en yngre generation svenskar som saknar egen erfarenhet av det första kalla kriget, värnplikt och säkerhetspolitiken under allianslöshetens epok bad tankesmedjan Frivärld opinionsmätaren Skop att fråga målgruppen om detta. I september-oktober intervjuades tusen ungdomar mellan 16 och 25 år om deras inställning till svenskt medlemskap i Nato.

Flera tankeväckande slutsatser för den framtida Natodebatten kan dras av resultatet:

1. Till skillnad från en högt mobiliserad äldre generation där 88 procent har tagit ställning för och emot (50–50) är den yngre ännu betydligt mer öppen; mer än en tredjedel säger sig inte ha någon uppfattning.
2. Bland ungdomar som har en uppfattning är ställningen jämn; en knapp majoritet (53 procent) vill inte att Sverige ska gå med, nästan lika många är för medlemskap (47 procent).
3. Det finns ett könsgap; unga kvinnor (43 procent) saknar uppfattning i betydligt större utsträckning än unga män (29 procent). Bland unga män vill drygt varannan av dem som har en uppfattning att Sverige skall gå med (51 procent) jämfört med 42 procent bland unga kvinnor.

Det kanske mest anmärkningsvärda och spännande för framtiden är att i några partier följer ungdomen inte den officiella partilinjen. Bland unga socialdemokratiska sympatisörer finns en knapp övervikt för medlemskap i Nato och bland unga SD-sympatisörer går nästan hälften mot ledningens Natomotstånd.

Uttolkningen av opinionsmätningar är ingen exakt vetenskap, särskilt inte inom felmarginaler som kan ha påverkats av tillfälligheter i omvärldsrapporteringen som senare visar sig inte vara bestående. Men Frivärlds ”ungdoms-Nato” kanske ändå kan ge en första tankeställare för de partistrateger och debattörer som funderar över hur en för Sveriges säkerhetsmässiga framtid avgörande strid ska vinnas. Ska vi försvara oss i utanförskap eller tillsammans? Vem kan bäst nå den unga opinionen?

KATARINA TRACZ är chef för tankesmedjan Frivärld och har nyligen publicerat boken Fredens hav? Ökade spänningar kring Östersjön. Hela undersökningen återfinns på Frivärlds hemsida.