MSB-mätningen 2014 var ett genombrott

MATS JOHANSSON

Vad vet vi om opinionsutvecklingen i frågan om svenskt Natomedlemskap? Med all reservation för att mätningarna fångar flyktiga vindar och att siffrorna inte ska övertolkas åt något håll kan åtminstone en förändring sägas ha ägt rum: det tidigare motståndet har försvagats de senaste åren. Men det kan svänga igen under 2016; opinionen är inte ”kristalliserad” som statsvetarna skulle säga (med Tingstens klassificering).

Något har dock hänt. Till ackompanjemang av den ryska invasionen i Ukraina och mediernas redovisning av bombflygningarna mot Sverige har allmänheten tagit till sig de budskap som allt fler försvarspolitiker, militärer och säkerhetsexperter förmedlat – att det kan vara tryggast att söka skydd i västs försvarsgemenskap Nato, tillsammans med alliansens 28 stater, varav de flesta också är våra partners i EU. I decennier har fakta och argument blockerats av en eftersläpande uppfattning om att Sverige borde vara neutralt och alliansfritt, men verkligheten har förändrats och uppfattningen om densamma.

Sannolikt har bilden av själva organisationen Nato också hunnit ikapp. Hur farligt kan det vara att samarbeta med ett försvar lett av socialdemokrater, som också våra grannar Norge och Danmark är anslutna till?

Genombrottet för medlemskap vs utanförskap noterades 2014 i den årliga mätningen av försvarsviljan som utförs av Myndigheten för säkerhet och beredskap (MSB). I Opinioner 2014: Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar bekräftas den bild som framkom i andra mätningar samma höst – att det fanns en klar majoritet för ett svenskt Natomedlemskap (48-35). Det var första gången någonsin i MSB:s serie som går långt bakåt i tiden.

Frågeställningen kan diskuteras, eftersom man blandar tempus (medlemskap snarast eller på sikt), men tendensen är ändå tydlig. Medlemskaparna ökade från 28 procent (2011) till 48 (varav 18 snarast och 30 på sikt), utanförskaparna minskade från 49 till 35 och de osäkra från 23 till 17.

Det tydliga utslaget då utesluter inte att nya världshändelser kan påverka uppfattningen åt båda hållen. Hur övertygad var opinionen egentligen? Talar flyktingströmmar och nya krigshandlingar för isolationism eller fördjupat partnerskap? Inom kort kommer en ny MSB med jämförbara siffror. Hela mätningen finns här (sid 90).

Även Sifo mäter Nato-opinionen. I september 2015 noterades en liknande förskjutning bort från neutralitetsdominansen. En knapp majoritet, 41 procent av de tillfrågade, var för medlemskap, 39 procent för utanförskap. På frågan ”Tycker du att Sverige ska ansluta sig till Nato?” svarade inte bara en majoritet av allianspartiernas sympatisörer ja utan även nästan en tredjedel av socialdemokraternas.

Att centern och kristdemokraterna på sina partistämmor nyss hade sagt ja förstärkte rimligen förändringen, men mer anmärkningsvärd är kanske uppluckringen av motståndet inom socialdemokratin och det faktum att även en klar majoritet i det Nato-fientliga SD stöder medlemskapet. Den som är för Nato borde låta det påverka också partivalet.

MATS JOHANSSON är ordförande i tankesmedjan Frivärld och redaktör för bloggen Säkerhetsrådet i Svenska Dagbladet. Han är aktuell med en bok om Ryssland under Putin: Kalla kriget 2.1 – Onda imperiets återkomst.

http://frivarld.se/sv/
http://www.svd.se/om/sakerhetsradet
http://timbro.se/bokhandeln/bocker/kalla-kriget-21