Sex myter om Nato

ULF HENRICSSON

(myt = uppdiktad historia, vanföreställning)

Genom artikel 5 i Natostadgan dras vi automatiskt in i krig om ett enskilt Natoland angrips.

Fel: Artikel 5 är mer urvattnad än vår egen solidaritetsförklaring och kapitel 47.2 i EU:s Lissabonfördrag – och de senare två leder ju enligt uttalande av våra nuvarande stats- och utrikesministrar inte med automatik till krig. Läs själv dessa texter – vilket många som påstår att artikel 5 är oacceptabel inte kan ha gjort!

Den svenska solidaritetsklausulen:

”Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.

Det innebär att Sverige kan bidra med militärt stöd vid kris- och konfliktsituationer. Vi ska kunna och vilja hjälpa varandra i händelse av olyckor, kriser eller konflikter och med relevanta förmågor. Sverige ska mot denna bakgrund både ha förmåga att ta emot och ge militärt stöd.”

Lissabonfördraget:

”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga. Detta ska inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik.”

Artikel 5:

“Parterna har kommit överens om att ett väpnat angrepp mot en eller fler av dem, i Europa eller Nordamerika, skall betraktas som ett angrepp mot dem alla och följaktligen är de överens att om ett sådant angrepp äger rum kommer var och en av dem, i enlighet rätten till enskilt och gemensamt självförsvar i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadgan, skyndsamt, enskilt och i samverkan med de andra medlemmarna ge det stöd var och en bedömer nödvändigt , inklusive användandet av väpnat våld, för att återställa och bevara säkerheten i det Nordatlantiska området.”

USA bestämmer i Nato

Fel: Nato är en mellanstatlig organisation där varje land har en röst och vetorätt i högsta beslutande organet Nordatlantiska rådet – och där fattas konsensusbeslut. Generalsekreteraren är alltid civil europé och den militäre chefen (SACEUR) alltid från USA. USA:s inflytande är dock stort precis som det är i FN, OSSE, m.fl. organisationer där USA också är den största bidragsgivaren.

Nato har egna militära förband

Nästan fel: I princip alla förband är nationella, även snabbinsatsförbanden, och det krävs nationella beslut för att de skall sättas in. Undantagen är de tjugo luftövervaknings- och stridsledningsplanen AWACS, de tre C 17 transportplanen (med bland annat svenska besättningsmedlemmar) samt ett antal obemannade spaningsflygplan (Global Hawk) som ägs och opereras av Nato.

Nato har kärnvapen

Fel: Kärnvapnen är nationella och ägs och kontrolleras av USA, Storbritannien och Frankrike. Däremot har Nato en grupp för planering hur en kärnvapeninsats skall hanteras.

Nato är en militär allians för strid om det skulle behövas för att skydda medlemsstaterna

Delvis rätt: Nato är en politisk och militär allians som i första hand arbetar för att konflikter löses genom samtal och samarbete för att bygga förtroende så att konflikter kan undvikas. Om diplomatin misslyckas har Nato resurser att tillämpa Clausewitz berömda ord ”Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel.”

Våra försvarsutgifter skulle dubbleras om vi blev medlemmar eftersom målet är att medlemmarna bör satsa två procent av BNP på försvaret.

Fel: Mål stämmer i politiken sällan med verkligheten. Vi betalar nu 1,1 %. Medlemmarna i Nato betalade (2013) allt från 0,9 (Spanien, Slovenien och Ungern) till 4,4 % (USA). Europasnittet är 1,6 % och lade vi på 0,2 % på våra 1,1 hamnar vi på samma nivå som Tyskland.

Vi har redan beslutat om utökade försvarsanslag och om vi fortsättningsvis skall klara oss på egen hand med rimlig säkerhet i en otrygg värld – då kan det till och med behövas en dubblering!

ULF HENRICSSON är överste av 1:a graden. Tidigare internationella uppdrag: chef för första nordiska bataljonen i Bosnien Herzegovina (BA 01), chef för OSSE:s Department for Regional Stabilization (DRS) i Sarajevo, chef för nordiska övervakningskommissionen på Sri Lanka (SLMM).

Foto: Börje Thuresson, Aftonbladet