Vad är det största hotet mot Europa?

MATS JOHANSSON

Publiken vid den stora europeiska säkerhetskonferensen Brussels Forum, arrangerad av German Marshall Fund, inledde på tvåårsdagen av Rysslands invasion och annektering av Krim med en omröstning; vilket är nu det största hotet mot stabiliteten i Europa?

Medan EU-topparna satt i krismöten några kvarter bort och polistrupp fångade terrorister i en annan stadsdel fastnade konferensdeltagarna för tanken att ”ekonomin” är problem nr 1. Terrordåd, Ryssland och migration kommer därefter.

Jag tror att felsynen beror på vilket tidsperspektiv man väljer. En stabil ekonomi kan inte tryggas om inte den fysiska säkerheten först är under kontroll, och det är den inte om krigstillstånd råder med militär obalans mellan blocken, anarkiska folkflöden och jihad både här och där. Därmed inte sagt att riskerna för en ny europeisk ekonomisk härdsmälta på sikt skulle vara undanröjd.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg påpekade att säkerhetsfrågorna måste komma först på agendan. Operation ökad avskräckning pågår i väst för att balansera rysk upprustning och aggression under det pågående andra kalla kriget efter Ukraina. Av Natos 28 medlemmar har 16 under förra året ökat sina försvarsbudgetar och Polen nått 2-procentsklubben. USA fyrdubblar anslagen till Europaförsvaret under 2016 och vidtar en rad åtgärder för att effektivisera mobiliseringen av det gemensamma skyddet.

Estlands öppenhjärtige president Ilves missade som vanligt inte tillfället att fokusera på verkligheten här och nu snarare än eventuella kommande problem. Europa är utsatt för krigföring och Nato är det enda ”avtal” som håller USA kvar i den världsdel som för egen del fortfarande skickar notan västerut och i ett kvartssekel har levt i en ”bubbla” i förhoppning om att den eviga freden skulle infinna sig.

Som positivt tecken på Natos förbättrade förmåga framhölls att beslutet om övervakning av trafiken i Medelhavet bara tog något dygn att åstadkomma. Man kan bara hoppas att denna fredsinsats kan inspirera medlemmarna till motsvarande effektivisering av en krigsinsats om sådan skulle behövas.

Om det senare skulle EU:s höge utrikesrepresentant Mogherini ha kunnat uttala sig, om hon inte hade uteblivit. Till mångas lättnad, med tanke på att hennes framträdande för ett år sedan fick många deltagare att i korridorerna undra över på vilka meriter hon har utsetts att leda vår världsdels utrikes framtid.

MATS JOHANSSON är ordförande i tankesmedjan Frivärld och redaktör för Svenska Dagbladets blogg Säkerhetsrådet.se

Diskussionerna vid Brussels Forum kan följas på nätet: http://brussels.gmfus.org/