Därför har Jan Guillou fel om Nato. Igen

REDAKTIONEN

Jan Guillou valde nyligen att ge sig in i Natodebatten. Det blev med ett inlägg där han försökte trivialisera hotet från Ryssland. Guillou menade att det inte är troligt att Ryssland planerar ett enskilt anfall på Sverige.

Det inlägget fick han flera passande svar på. Personer som är mer kunniga i säkerhetspolitiska frågor än Jan Guillou påpekade att det är få seriösa Natoanhängare som oroar sig just för detta utan snarare ett scenario där Sverige dras in i en konflikt i Östersjöregionen. Nu har Guillou försökt svara sina kritiker dels med förolämpningar samt med att i princip upprepa samma argument som han gjorde första gången.

Guillous huvudpoäng är att Nato är en ”dålig försäkring” eftersom Natoanhängare ofta framhåller svårigheterna för alliansen att försvara Baltikum i nuläget. Vad han missar är att nyckelordet är ”i nuläget”.

Som en studie från Rand nyligen visade behöver Nato svenskt luftrum och svenska baser vid försvaret av Baltikum. Om Ryssland tar kontroll över Gotland blir det försvaret nästintill omöjligt. I och med att Sverige inte är med i Nato är ”tröskeln” för att anfalla oss låg. Till skillnad från Guillou tror vi inte att Putin oroar sig nämnvärt över enbart vår flotta och flygvapen. Därmed är tröskeln för att anfalla Baltikum också låg.

Om Sverige går med i Nato höjs tröskeln Ryssland behöver kliva över och då blir ett angrepp på oss och balterna mindre troligt. Ett svenskt medlemskap i Nato ökar alltså trovärdigheten i försäkringen både för oss och för övriga länder i Östersjöregionen.

Guillou anser att Ryssland aldrig skulle anfalla varken Sverige eller Baltikum. Med hans ord: ”Det vore politisk, ekonomisk och eventuellt också militär katastrof för Ryssland”.

Att det i nuläget inte vore en militär katastrof visade studien från Rand som Guillou såklart avfärdar utan närmare förklaring. Enligt denna skulle Ryssland kunna nå huvudstäderna i de baltiska staterna inom några dagar. Vad gäller det andra så var anfallet på Ukraina en politisk och ekonomisk katastrof men Kreml har visat att man inte bekymrar sig nämnvärt över det.

Främsta motivet för ett ryskt anfall på balterna är nog inte en önskan om ”större territorium” som Guillou uttrycker saken, även om just betydelsen av territorium har varit en hörnsten i ryskt säkerhetspolitiskt tänkande i hundratals år. Det handlar snarare om att en framgångsrik operation i Baltikum skulle skapa misstro kring trovärdigheten i Natos artikel 5. Det är ett långsiktigt ryskt mål att splittra Nato och EU.

Guillou är som många andra utanförskapare fast i ett gammalt militärt tänkande där stora konventionella styrkor drabbar samman. Ett sådant krig vill inte Ryssland ha. De vill ha en annan form av krig, ett så kallat hybridkrig.

Det är riktigt att Putin förmodligen inser svårigheterna med att återockupera hela Baltikum men det behöver han inte heller göra i ett sådant krig. Det räcker med att hitta på en förevändning om att ryska minoriteter förtrycks (som ju gjordes i Ukraina) och skicka in ”små gröna män” för att besätta nyckelpositioner i till exempel gränsområdena där flertalet rysktalande bor. Precis som i Ukraina kan Ryssland då använda sin reguljära militär för påtryckningar, där har Ryssland parkerat stora styrkor precis invid den ukrainska gränsen. Inne i Ukraina har man samtidigt låtit de ”gröna männen” stå för själva krigandet.

Anledningen till att detta berör Sverige är att tillgången till svenskt territorium är av avgörande betydelse för att en sådan operation ska lyckas. För att Nato kunna svara på den sortens krigföring gäller det att skicka rätt signaler: att hybridkrigföring också är att anse som ett militärt angrepp samt att Nato är berett att skydda sina medlemmar även mot detta.

Hur troligt är scenariot om ett ryskt angrepp? Det är egentligen en poänglös invändning eftersom det väsentliga är att Ryssland med sin massiva upprustning kan göra detta. Om någon för tre år sedan sa att Ryssland kommer att angripa Ukraina hade Guillou förmodligen avfärdat det också.

Frågan gäller både vår och andras säkerhet. Sverige kommer att dras in i en konflikt i Baltikum på grund av vårt medlemskap i EU och vår solidaritetsförklaring. Vi behöver därför höja tröskeln så att detta inte äger rum.

Slutligen tycker vi att det är rätt lustigt att Guillou kände sig tvungen att förklara att han inte stödjer Putin. Det kan ha något att göra med att hans första kolumn lyftes fram i den regimtrogna ryska tidningen ”Pravda”.