Nato-medlemskap viktigare än vi tror

TOM OLEFORS 

Förtroende och säkerhet – två viktiga grundpelare för en fungerande och självständig demokrati. I Sverige lider det brist på båda när det gäller försvar mot externa hot. DN/Ipsos presenterade tidigare i år en mätning som genomförts i december 2016 om hur svenskarna uppfattar försvarets förmåga samt deras inställning till Nato och Ryssland. Föga förvånande visar mätningen att svenskarna saknar förtroende för Försvarsmakten när det gäller förmågan att försvara Sveriges gränser mot intrång eller kränkning av främmande makt: två tredjedelar av svenskarna har litet eller mycket litet förtroende för försvarets förmåga.

Enligt Försvarsmakten är dess främsta uppgift att ansvara för det militära försvaret av Sverige, något som kan uppfattas som en otacksam uppgift när man delar simbassäng med Putin och den ryska militärmakten. En militärmakt som för bara ett par år sedan invaderade Ukraina. Av de tillfrågade i DN/Ipsos uppfattar fyra av tio Ryssland som ett hot mot Sveriges säkerhet. Att bära upp det militära försvaret som ensamt hinder mot Putin utan försvarsgarantier från våra demokratiska grannar framstår som en orealistisk uppgift.

Det svenska försvaret är inte längre baserat på territorialförsvar. Att ett litet land som Sverige ensamt skulle kunna försvara sig mot främmande makter finns därför inte längre på kartan. Ett av de främsta argumenten mot ett svenskt Nato-medlemskap går ut på att ett sådant skulle öka riskerna för konflikt då det utgör en provokation mot Ryssland. Positionen är skrämmande då den innebär att det vore viktigare att inte provocera en militärmakt än att skydda sig från den. Att anpassa debatten om vår säkerhetspolitik efter ett aggressivt land vars sociala politik är i regression går inte att rättfärdiga. Det är inte hållbart att diskutera självförsvar som provokation. Hur kommer det sig att man hellre anpassar sig efter ett land vars politiker infört förbud mot ”homopropaganda”, och som nyligen klubbat igenom en avkriminalisering av våld i hemmet, än tar ställning och står upp för demokratiska värderingar?

”NATO’s essential purpose is to safeguard the freedom and security of its members…” framhäver Nato på sin hemsida. Samtidigt fortsätter de ryska nättrollen underminera den liberala demokratins värderingar. Frågan om Nato-medlemskap är tämligen logisk. Ett svenskt medlemskap i Nato vore inte endast bra för den nationella säkerheten, det vore också ett bra sätt att öka folkets förtroende för myndigheten som ansvarar för deras säkerhet.

Förtroende är basalt i ett demokratiskt samhälle, särskilt viktig är tilltron till landets förmåga att försvara sig. Ett Nato-medlemskap vore också en tydlig signal om att vi är villiga att försvara våra värderingar, något en regering som kallar sig feministisk borde ha intresse av. Tyvärr är det viktigare för politikerna att agera motpol sinsemellan än att se till nationella intressen. Om oppositionen säger att himlen är blå ropar man hellre att den är röd. Vad ska annars väljarna tro?

TOM OLEFORS är statsvetarstudent vid Försvarshögskolan