Budgetplaner som kan inpränta allvar?
MAX ESKILSSON
Så var det slutligen dags för belgisk sammanstrålning för alliansens politiska ledare. Natos nya högkvarter invigdes i samband med mötet men det vore underdrift att den största spänningen inför mötet låg i Donald Trumps närvaro. Av högst vikt när de intensiva dagarna i Bryssel nu sammanfattas blir den budgetmässiga och strategiska inriktningen man nu tillsammans formaliserat.
Hur skulle Trump egentligen komma att agera? Spekulationerna har haglat och det med rätta. Turerna för den nu valda presidentens Natosyn det senaste året har präglats av såväl vagheter som rena konstigheter. Bland annat har Trump hävdat att alliansen ska vara ”föråldrad” men häromveckan ha reviderat sin uppfattning till att relevansen återigen är aktualiserad med tanke på arbetet mot terrorism. I övrigt har 2-procentmålet varit flitigt förekommande när det gäller hans uttalanden och utspel. Amerikanska försvaret och dess skattebetalare kan orimligen behöva stå för en oproportionerlig andel, uttalades återkommande under valrörelsen och detta var för övrigt något även föregångaren Obama hade drivit.
I samband med toppmötet i Bryssel menade Trump att två procent av BNP inte ens längre bör ses som ett mål, utan i sammanhanget som ett golv att utgå från. Även om det synsättet med tanke på dagens omvärldsläge är intressant att faktiskt ta på allvar står det klart att idén inte direkt omhuldas av övriga i alliansen. Däremot tog generalsekreterare Jens Stoltenberg upp att de budgetmässiga planerna för hur respektive medlemsstat arbetar för att nå två procent nu formaliseras. Framöver kommer konkret återrapportering att behöva göras. När hela sex medlemmar ligger långt från det mål som faktiskt slagits fast kan detta förhoppningsvis trycka på för bättring. Med nyvalde Emmanuel Macron som fransk president kan dessutom möjligen ytterligare allvar inskärpas i den processen. Macron är även han en varm förespråkare för att ta det ekonomiska löftet på allvar.
Utöver det gemensamma ansvaret på ett rent finansiellt plan togs även själva alliansens roll i världen upp. I det sammanhanget beslutades att Nato nu som allians formellt inträder i anti-terrorns Global Coalition.
Vid sitt inledande tal på toppmötet nämnde Trump hur Nato måste arbeta för en vaksamhet mot Ryssland. Om än något mjukt uttryckt blir det, med tanke på befogade farhågor om motsatsen, viktigt hur Trump vid principiellt viktiga sammanhang som detta ändå betonar hur Ryssland är viktigt att hålla ögonen på – och ha en tydlig distans till militärt. Sammanfattningsvis kan Trumps roll på mötet sägas ha löpt på enligt det förväntade, några särskilt dramatiska turer aktualiserades inte. Dock väcker en mycket kort passage i hans tal frågetecken. Utöver terrorism och Rysslandsfrågan bör Nato framöver fokusera på migration, slog presidenten fast. Det råder visserligen ingen tvekan om att hanteringen av migrationspolitik i vissa avseenden innebär säkerhetsmässiga implikationer. Det sätt på vilket enskilda stater, EU respektive FN agerar får viktiga följder överlag. Frågan är dock om migrationsmässig policy bör ligga på toppagendan för en militär allians?
Avslutningsvis: på toppmötet nämndes hur utökning väntar. I dagarna släpps Montenegro in i alliansvärmen som 29:e medlemsland. Om inte annat är detta en viktig signal till de personer som rentav uppfattat alliansen som färdigkomponerad och därmed sluten. Dörren kan alltså ännu vara öppen för anslutning för fler. Något för svensk socialdemokrati att på allvar till slut fundera närmare på?
MAX ESKILSSON är medredaktör för Natobloggen
