Nato är populärt både bland medlemmar och i Sverige
AARON KOREWA
Pew Research Center utkom förra veckan med sin återkommande mätning om stödet för Nato.
Genomsnittssiffran för befolkningen i alla 29 medlemsländer är 53% positiva till försvarsalliansen och endast 27% negativa. Mest populärt är Nato i Polen, Litauen och Nederländerna medan Grekland och Turkiet är de enda där en majoritet har en negativ syn. USA ligger i princip på genomsnittet. Det är svårt att dra några slutsatser om trender då stödet har gått upp i vissa länder och ned i andra.
Glädjande är också att en tydlig majoritet i USA, 60%, anser att landet ska uppfylla artikel 5 och försvara andra medlemsländer militärt om dessa blir angripna av Ryssland. Övriga medlemmar verkar hålla med om att USA ska slå tillbaka militärt mot Ryssland i en artikel 5-situation, men är tyvärr inte beredda att själva göra det i lika stor utsträckning. Här finns ett tydligt problem med att de andra länderna fortfarande tror att man kan åka snålskjuts på USA. Den inställningen behöver ändras snarast. Amerikanernas tålamod med detta är knappast oändligt.
En annan god nyhet är att undersökningen visar att i Sverige är 63% positiva till Nato och endast 28% är negativa, en siffra som placerar oss över genomsnittet i alliansen. Det här säger inte att 63% i Sverige vill att vi ska gå med, men visar ändå på att Nato i grunden ses som något positivt.
Om detta verkar det dock än så länge vara tyst om. I utrikesminister Ann Lindes utrikesdeklaration upprepas istället den gamla mantran att ”Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa” trots att det mesta pekar på motsatsen. Detta rituella försvar för allianslöshet blir än märkligare när i princip allt annat utrikesministern sa visar att regeringen förstår att vi måste bygga vår säkerhet tillsammans med andra.
Utrikesdeklarationen 2020 innehåller en hel del som är vettigt. Linde vill stärka EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, upprepar vår solidaritetsförklaring, hyllar östliga partnerskapet samt fördömer Rysslands annektering av Krim och tar tydligt ställning för Ukrainas suveränitet.
Gott så, men nog förstår utrikesministern att en sådan politik gör betydligt mer för att Kreml ska placera oss i fiendelägret än vad ett Natomedlemskap skulle göra? Det gör oss faktiskt mycket mer ”antiryska” än många Natoländer. Det är som sagt bra, men frågan är varför vi i så fall ska fortsätta vara i en utsatt situation utan säkerhetsgarantier bara för att Socialdemokraterna vägrar lämna den sedan länge föråldrade Palmelinjen på just denna punkt?
Det är tydligt var Sverige står i den pågående konflikten mellan den regelbaserade världsordningen och Kremls dito. Att svenskarna är i grunden positiva till Nato framgår också tydligt. Dessutom står ju Nato självt starkt militärt och med ett tydligt mandat.
Det är med andra ord upplagt för att visa lite ledarskap i frågan i stället för att stampa i gamla fotspår.
AARON KOREWA är redaktör för Natobloggen. Han är även programansvarig vid McCain Institute i Washington, DC och Capitolium-stipendiat vid tankesmedjan Frivärld.