Natoinställning uppåt – i Europa och USA

MAX ESKILSSON

Tilltron till Nato generellt har förbättrats det senaste året, i Europa och USA – och borgerliga sympatisörer utmärker sig särskilt. Det råder inte heller någon tvekan om att amerikanerna ställer sig positiva till transatlanstiskt stöd vid en rysk aggression. Detta är några av de intressanta slutsatserna som kan dras av den opinionsundersökning Pew Research Center släppte nyligen.

Den stora undersökning Pew Research Center återkommande genomför är viktig på så sätt att den går in på flera aspekter när det gäller opinionen kring Nato. Undersökningen ser exempelvis till själva medlemsaspekten som sådan, där givetvis Sverige är av intresse med vår ännu pågående debatt, och mer generella attityder till alliansen och solidariska försvarstraktat.

Generellt sett pekar siffrorna positivt till Natos favör, sett till Europa och bort över Atlanten. När det gäller själva synen på alliansen och dess roll har den positiva synen rentav tydligt ökat i bland annat Tyskland, Holland, Kanada, Holland och Polen.  De tillfrågade i Holland och Polen ska för övrigt här till och med ha givit den mest Natopositiva synen sedan enkätundersökningen började göras.

Den ideologiska dimensionen, utefter partipolitiska preferenser, är i sig intressant. Att borgerliga väljare i till exempel Sverige är mer positiva till Nato än tillfrågade respondenter på vänstersidan överraskar givetvis inte. Vid amerikanska förhållanden finns dock en tydlig skiljelinje som möjligen kan uppfattas som mer oväntad. Där är Demokraternas sympatisörer mer Natoomhuldande än republikanska i en sådan utsträckning att det skiljer hela 33 procentenheter däremellan.  På detta tema ska dessutom en tidigare skiljelinje – åt så att säga andra hållet – ha gällt hur demokraterna varit långt från lika positiva till att  hjälpa andra allierade som de republikanska svarande har varit. Årets upplaga visar att den stora kontrasten nu är utraderad och uppslutningen för hjälp är alltså därmed stor.

Aspekten om svenskars inställning till medlemskap utgör en egen del. 47 procent av de tillfrågade är för och 38 procent mot. Det är jämnt. Samtidigt talar siffrorna sitt tydliga språk.  Även om en viktig grupp är osäker i sin hållning är det trots allt fler som tar ställning för än som motsätter sig. Dessutom börjar motståndet krackelera något – sett över tid. Vid föregående års publicerade undersökning var gruppen mot medlemskap något större: då noterade denna  44% procent.

Överlag ser det alltså ut att röra sig framåt för Natos del. Ur såväl ett transatlantiskt som europeiskt perspektiv. Och och inte minst ur ett svenskt.

MAX ESKILSSON är redaktör för Natobloggen 

LÄSTIPS: Läs sammanfattningen av undersökningen och ladda ned den i sin helhet här